tyralamyra

Livet rullar på! Jag har ett hem. Som jag ännu inte flyttat in i, det rustas och det grejas. Men det är mitt. Det ska bli min trygghet ett tag. 

Många datum som passerat. Igår va det sju år sen, alltså S J U. År sen pappa gick bort. Känns bara så sjukt. Vet liksom varken in eller ut, funderar hur jag som 18 åring klarade av det. Att förlora en av sina största förebilder, min Pappa. Min snällaste käraste Pappa. En 18 årig Tyra som tyckte hon va vuxen då. Förstår nu att mitt liv va en början. Jag visste inte alls mycket av det här vuxenlivet. 

Idag är jag 25, min största sorg va pappa. Många vänner har jag förlorat, det gör ont än idag. Funderar ändå på hur bra de va för mig, för riktiga vänner finns väl där precis som jag vill finnas för dem. Jag har gjort mycket misstag. Men tänker ändå att alla kan ändra på sig, jag ger alltid människor runt mig en två tre fyra och för många chanser. Jag har svårt att släppa de som betyder eller betytt för mig. Vill aldrig att någon ska känna sig ensam.  Så när han jag trodde jag skulle dela mitt liv med gick. Förstår jag hur viktigt det är att tycka om sig själv, bli kompis med sig själv. Jag är inte där idag. Men jag är kvar här det  är det viktigaste.

Idag är det morsdag och Kee fyller 6 år. Vi va där och firade henne ikväll. Det va så mysigt. Älskar alla dessa syskonbarn. De är de finaste människorna jag vet. När jag kom hem tog jag och B en promenad ner till bryggan och satt där tills solen gick ner. Älskar verkligen den här tiden. Vill alltid att det ska vara såhär, tänk. Vad mitt liv skulle vara ljusare. Jag mår bättre. Känner mig väldigt ensam, men vet också att allt får ta tid. Bättre tider kommer alltid.